Jaha, idag har det gått ett helt år sedan det var idag för ett år sedan. Det är lite läskigt, egentligen. Tiden har bara sprungit iväg. Visserligen har jag då och då känt det som att tiden har stått still. Att jag aldrig har kommit någon vart. Det har bara varit samma visa om och om igen. Visst, men den där repan har fått mig att utvecklas otroligt mycket som person.

Under det här året har jag gått ut grundskolan - med toppbetyg. Jag har varit utomlands själv, för första gången. Jag har börjat i gymnasiet. Jag har gjort en hel massa spektakulära saker, och förstagångsupplevelserna har stått som spön i backen.

Men framför allt har jag upplevt en massa vardagliga saker, som förmodligen är vad man borde värdera, egentligen. Jag har skrattat otroligt mycket, och när jag säger otroligt mycket, menar jag mer än vad jag brukar göra - och det är en hel del, ska ni veta. Mellan skrattattackerna har det även varit en del gråt - ni som känner mig vet att jag är väldigt gråtmild, och ni som inte känner mig: ja, ni vet det nu.

Ja, vad har jag mer gjort? Det gamla vanliga, så klart. Jag har pluggat, tränat och umgåtts med mina vänner. Jag har även kommit till insikt om att jag kan skatta mig lycklig som har såpass bra vänner, som jag faktiskt har. Ja, jag tror att jag lämnar det där (Creo que voy a dejarlo aquí). Annars är det lätt att bli blödig och börja skriva en massa ointressant smörja om saker vi har gjort, eller sagt - och det är ingen intresserad av att läsa.

I alla fall, för att summera året kan jag kort och gott säga: ett år äldre, ett år starkare och ett år visare.