Vi håller på att göra en stad i ämnet teknisk psykologi. Våran stad heter Mango. Coolt va?

Hur som helst har vi byggt en mango nu. För att lyckas med det konststycket behövde vi en ballong, men ingen av oss hade någon, så det blev till att gå på ballongjakt. Jag och Daniel gick till estet men de hade inga ballonger, modstulna och besvikna började vi sakta men säkert dra oss tillbaka mot klassrummet. Men jag är inte den som ger upp i första taget. Nej, jag gick runt och frågade både lärare och elever om de hade några ballonger de möjligtvis kunde tänka sig att skänka till en bättre behövande varelse - det hade de inte. Jag gick till glasburen (det är sant, det finns en glasbur i våran skola - i vilken det sitter folk!) och frågade, de hade inte heller några ballonger. Jag blev ledsen och gick tillbaka till klassrumet.

Våran lärare Thomas tyckte att vi skulle vara lite kreativa och använda oss av en kondom istället. Jag åtog mig det mycket ärofyllda uppdraget att anförskaffa oss en kondom eller två, och styrde stegen mot skolsköterskan. Väl där frågade jag om jag kunde få en kondom, och tror ni inte att hon ger mig fyra ballonger!? Helt lycklig gick jag tillbaka till klassrumet, med mina fyra ballonger i handen. Ironin i det hela fick inte bara mig, utan också resten av klassen att asgarva.

Skön skola man går i, eller vad säger ni?