Om rätten(?) att älska vem man vill.



Igår var jag inne i stan för att träffa Elin, som jag inte hade träffat på över ett år, och se Kung Fu Panda med henne på Sergelbion. I väntan på att hon skulle komma passade jag på att titta på prideparaden som lägligt nog var just då. Och märk mina ord när jag säger att jag ska gå nästa år! Jag är varken bi- eller homosexuell, utan jag är straight, men det hindrar inte mig från att delta.
   Folk pratar ofta om hur långt vårat samhälle har kommit både tekniskt och socialt. Angående det tekniska har de rätt. Inte ens jag, som är född år 1991 hänger med i svängarna längre. Det kommer nya teknikprylar hela tiden, och när man väl har köpt en utav dem för riktigt dyra pengar dröjer det inte länge förrän den är yesterday's news - med betoning på yesterday - och har sjunkit avsevärda tusenlappar i pris.
   På den sociala fronten, däremot, där har det inte hänt mycket sedan medeltiden. Folk påstår sig vara för gaykärlek men vägrar tillåta homosexuella att gifta sig och skaffa barn. Man tittar snett på homosexuella par och undviker om möjligt att prata med dem. Det finns praktexempel på folk som har blivit utkastade från offentliga platser för att de, precis som alla andra, öppet har uttryckt sin kärlek till varandra. "Skillnaden" här var tydligen att just de här specifika människorna har råkat vara av samma kön. Skulle ni yrka på att få ett heteropar utslängt från en restaurang bara för att de kysste varandra? Skulle ni rynka näsan och skaka på huvudet åt ett heteropar om de ville adoptera? Nej, jag tänkte väl det! Inse då för i helvete att det inte är skillnad på folk och folk! Kärlek är kärlek - oavsett hur man vänder och vrider på det. Homo- respektive bisexualitet är ingen sjukdom. Det är ingen ovana som går att träna bort. Det är en sexuell läggning. En del av en människas personlighet. En människa som är precis lika fin och underbar som du och jag! Homofobi är och förblir löjligt. Om det inte vore så tragiskt hur pass trångsynta och enkelspåriga människor är, skulle jag skratta åt det hela. Hur fan kan man få för sig att en människa skulle vara underlägsen någon annan bara för att han eller hon älskar någon av samma kön? Vad kommer härnäst, ska vi bilda sociala grupper efter skostorlek också? Inte det? Hudfärg, då? Nej, förlåt, det har vi ju visst redan gjort. Mitt misstag.
   Enligt min åsikt borde vi sakta ner tempot i vilket tekniken utvecklas - för de flesta grejerna är faktiskt jäkligt onödiga - och lägga kraften på att utvecklas socialt istället. Och fram tills dess: understå er inte att påstå er vara moderna eller öppensinnade om ni fortfarande idkar homofoba tankar!

Vi är en bra bit in på tjugohundratalet nu, och sådana här inlägg trodde jag verkligen inte att det skulle vara nödvändigt att publicera eller ens tänka på att skriva efter nittonhundratalets slut. Ack så fel jag fick...!

SHAME ON YOU!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0